jag hade saknat bob hund väldigt mycket.

Var på Popaganda i Stockholm i helgen och blev liksom 22 igen. Det var underbart. Det var också helgen då jag insåg hur mycket jag saknat bob hund. Mellan -99 och -02 spelade Thomas Öberg och kompani överallt hela tiden och till slut, trots att de är Sveriges genom tiderna bästa liveband, så tröttnade man. Sen tänkte man inte så mycket mer på bob hund.

Och så nu då, på Popaganda 2008 och under den absolut sista sommarnatten, så stod de där igen. Och det var så fantastiskt bra att min nya vän C började gråta av lycka. Själv kände jag mig fjantigt lycklig eftersom jag prompt skulle sjunga med i varje låttext. Inräkningen i Upp, Upp, Upp, Ner och atombombsexplosionsskriket i Ett fall och en lösning och "nu är det slut nu får det räcka!!!" i Nu är det väl revolution på gång?. Jag älskar det. Behållningen, förutom de fantastiska låtarna, var givetvis Öbergs mellansnack. Jag önskar att jag någon gång kunde minnas vad han sa. Men det är väl någonstans mellan lyckoruset och alkoholruset som det där tappas bort.

Nåväl, här är i alla fall en helt ny låt med bob hund som framfördes näst sist. Tinnitus i hjärtat. Trots att låten var helt ny framkallade den ändå en makalöst magisk känsla av kärlek och samhörighet under sommarens sista natt. Och blev ett fint minne på alla sätt.

Flash Mob - en fluga jag missat.

Snubblade runt på Facebok och ramlade in i en grupp som kallar sig för Flash Mob Lund. En sån där grupp som så många andra grupper på Facebook uppmuntrar till att göra sjuka grejer - ofta hysteriskt roliga. Eller fina. Som till exempel när några vänner till mig i Stockholm drog igång Facebook-gruppen "400 personer hejar på ett slumpvist utvalt knattelag i en match" vilket blev en otroligt uppstyrd succé. Och ett minne för livet för Hässelby P98.

Kolla själva:
 


Men till saken. Flash Mob. Detta verkar ju ha funnits ett tag. För mig var denna grej ny och via den video som Flash Mob Lund gjort surfade jag vidare och hittade helt fantastiska saker.

Till att börja med. Vad är en Flash Mob? Så här stod det på Flash Mob Lunds sida: En flash mob är när en grupp människor plötsligt samlas på en offentlig plats, och där gör någonting oväntat. Det skall verka så spontant som möjligt och det är tänkt att man skall vara många som gör samma sak under en liten stund och sedan bara går därifrån som om inget hänt.

Här har ni några exempel:

1. Frozen Grand Central i N.Y.


2. Sjuka japaner. Jag hade i alla fall skitit på mig.
 

3. En svensk variant på japanernas som är oerhört rolig:


4. Lundastudenternas egen som fick mig att snöa in totalt (politiskt korrekt?):




Och nej, för den som undrar, det går sådär med jobbsökandet... Jag har förmodligen ganska mycket tid över.
Men imorrn flyttar jag till Göteborg.

Trött kille.



Det är söndagar som denna, när man tömt kroppen på alla krafter, Arsenal är katastrofalt dåliga och man har väldigt långt till ett leende, som det är tur att min vän Anders Ekwing är the YouTube Champion. Följande klipp presenterades igår.

A child's laughter. Som balsam för själen och den bästa medicinen. Så är det.

Det roligaste på hela veckan.


Formidabla Persson!



Inte en boll har jag missat när Jörgen Persson lirar. Jag sitter som klistrad. Det är väldigt, väldigt synd att pingis inte är stort i Sverige mer än var fjärde år. Vilken spänning! Vilken dans på lina för psyket! Men när OS och bordtennisen väl är igång, då möts vi i tv-rutan av en 38-årig J-O Waldner (som senast i Aten) eller en 42-årig Jörgen Persson (som nu i Peking). Och det är väl också det som för tillfället är tjusningen med det hela. Vilka legendarer!

Tidigare har den här bloggen hyllat Jacob Hård. Men bordtennis hade inte kunnat visats utan Staffan "Formidabla" Lindeborg. Staffan lever sig med som en supporter och blir uppriktigt förbannad när något går emot svenskarna. Då säger han vad han tycker. Staffan är oerhört enögd. MEN. Han försöker gömma allt bakom en otroligt behärskad och naturlig stämma. Staffan har liksom ett vilddjur inom sig som han kämpar för att tämja under varje boll Persson nu spelar under detta OS. Det är en formidabel underhållning.

Här är för övrigt Staffan i högform:
http://www.youtube.com/watch?v=lSzROuhu_Ak
Exempel: "Nu är det bäst jag tar bort min tv-sport-kavaj här för annars kommer den till att bli genomsur."
Här är ytterligare en klassiker med Lindeborg och Waldner: http://www.youtube.com/watch?v=KoDee2gm0hs&feature=related Notera att det är med fyra setbollar emot sig på ett OS. Iskallt?

Tillbaka till ordningen. Jörgen Persson imponerar på mig. Inte bara hans raka patenterade backhandsmash, utan framför allt hans psyke och förmåga att koncentrera sig. Jag har några vänner som förmodligen skulle dra iväg pingisracket rakt in i närmaste ribbstol vid lite motgång. Själv räddar Persson två matchbollar emot sig, efter att ha fått ett regelvidrigt domslut emot sig och en sex minuters lång diskussion, och vänder och vinner hela matchen (den mot Samsonov). Och idag - efter helt briljanta och långa dueller - så fick han hela den utsålda hallen att koka när han krossade, körde över, MOSADE Primorac med 4-1 i set.

Klockan 04:00 svensk tid spelar Persson semifinal. 14:30 imorgon spelar han kanske final. Helvete va nervöst.

Under detta OS har jag plötsligt påmints om vilken effekt en svensk sportslig framgång på ett stort mästerskap kan ha på folket i övrigt. Och nu pratar jag inte om det klassiska att "ett helt land mår bättre". Nu pratar jag om när en liten sport ger sig själv massor av reklam. När en sån som Persson får ett helt land att vilja börja spela bordtennis igen. Själv längtar jag bara ut till något garage eller hobbyrum för att få till några härliga dueller med ett par polare. Och kanske ta några öl samtidigt. Sånt har en sån som J-O Waldner också inspirerat till.

Till sist: Vi ska dock komma ihåg att den blonde krullhårige svensken, som alltid stått i Waldners skugga, fortfarande har haft en förhållandevis enkel lottning. Han har ännu inte behövt möta en kines. Det får han imorgon. Då ställs Jörgen mot världsettan Wang Hao, som kör den klassiska pennfattningen. Senast de båda möttes, i maj, förlorade Persson med 4-1. Men bara bragden att nu ha tagit sig till semifinal är fantastisk. Ja, till och med, formidabel. 

Jörgen Persson är vårt sista OS-hopp. Och han är det med den äran.

Nu börjar vi om.


                                                                                                
Idag inleds Lars Lagerbäcks jakt på ett sjätte raka mästerskap. Och han ska göra det på ett sätt som är så obegripligt Olagerbäckskt att man inte förstår ett skit. Efter alla dessa år med 4-4-2 och diamantmittfält så ska gubben köra 3-5-2. Var i helvete kom det ifrån? Det som diskuterats på förhand är att nu borde ju Kim Källström "äntligen" få chansen och javisst, det kan han väl få. Men ärligt talat: 3jävla5och2. Jag fattar ingenting.

Under hela EM utnyttjade de framgångsrika lagen sina ytterbackar och i hela världen har offensiva ytterbackar varit ett väl använt vapen. Ytterbackarna har blivit de nya stjärnorna. Ytterbackarna har blivit hur viktiga som helst. Nu plockar Lagerbäck bort dem.

Okej. En sak kan man ju förstå. Vi har ju faktiskt inte haft en okej ytterback sedan Erik Edman i storform 2004. Och vi verkar ju inte ha någon ny på gång eftersom Mikael Nilsson fortfarande får spela både höger- och vänsterback. Eller? Är Fredrik Stoors framgång redan glömd? Men det spelar ingen roll nu, för nu försvinner de positionerna. 

Fast hörrni, ta det lugnt, Mikael Nilsson får spela ändå.

I den preliminära startelvan placeras nämligen Micke Nilsson, högerback i klubblaget, som högeryttermittfältare. Och på bänken hamnar Sebastian Larsson. En av Premier Leagues viktigaste spelare för sitt lag under förra säsongen. Var det inte nu i höst som han skulle få chansen i blågult?

Det är ju fan ett hån att en spelare som Seb först bänkas av en anfallare (Elmander) och sedan av en föredetta yttermittfältare som de senaste åren spelat ytterback (Nilsson).

Och varför är Daniel Andersson fortfarande med? Är det inte i en träningslandskamp mot Frankrike vi faktiskt kan släppa fram de nya stjärnorna? Hur bra är Daniel Andersson om två år i Sydafrika? Om vi nu går dit. Varför får inte den kommande generationen chansen i ett tidigt stadie så att de faktiskt har någorlunda rutin när 2010 väl tar vid?

Det ska bli väldigt intressant att se HUR Sverige spelar 3-5-2 mot ett betydligt spelskickligare lag - ett efter EM garanterat revanschsuget Frankrike. För det är så som det ser ut ikväll som det mycket väl kan se ut mot Portugal i oktober. När det börjar på allvar.



OS I KORTHET

Imorse vaknade jag upp till Roger Blomqvists kvidande stämma. De första ord jag hörde idag var:

"...och det är ett alldeles delikat nummer av Olga Kapranova..."

Rytmisk gymnastik med plastboll-uppvisningen hade nyss avslutats. På Roger lät det som att det var väldigt, väldigt bra. Och kineserna såg ut att vara lyckliga. För ett ögonblick kunde de glömma trängsel, avgaser och massavrättningar och i stället njuta av en vig ryska som rullade runt på en matta. Med en plastboll.

Jag längtar till Usain Bolts 200 meterslopp i eftermiddag. Jag vill se han ta i den här gången. Fast han verkar ju inte bry sig om så mycket mer än att vinna. Eller så är det så att världsrekord-pengarna på galorna lockar. Även om han nu inte verkar vara en sådan person.

Svenskt medaljtips: Klüft tar brons eftersom de bästa är skadade, dopade eller slarvade i kvalet. Seglarna Lööf och hans kollega tar vårt enda guld. Sen gillade jag den där dokumentären om den svenske mountainbike-åkaren före OS - han kan ta medalj. Wissman blir femma. Jörgen Persson åker ut i kvarten. Sen har vi tydligen några duktiga ryttare, men av flera anledningar äter jag helst hästar för tillfället.

"A huge blow for the lad"

skadad igen
Valeri Bojinov.

På motiveringen för Manchester City skrev jag bland annat "Sen får vi se hur länge Bojinov håller i år". I fjol skadade han sig i tredje matchen, i derbyt mot Manchester United, innan augusti ens var slut. En allvarlig knäskada höll han borta från all fotboll nästan säsongen ut.

Igår, på uppvärmningen, gick hans hälsena av. Nu står det klart att bulgaren, som jag tidigare jämfört med en ny Stoitchkov i gammal hederlig form, blir borta i sex månader. Efter att precis ha varit borta ett år. Han hann inte ens börja säsongen.

Jag lider med honom.



I övrigt från första PL-omgången i punkter:

  • Nasri behövde fyra minuter i Premier League. Fyra.
  • Torres nätade direkt i ett annars blekt Pool. Tyder på styrka.
  • Kolo Toure inbytt som defensiv innermittfältare. Nu blommar asfalten...
  • AGBONLAHOR! VILKA MÅL!!!
  • ...och Barry stod för assists till samtliga målen. Imponerande snygga framspelningar!
  • Ballacks framspelning till Chelseas första var inte heller så pjåkig.
  • Man Utd var precis lika bleka och tråkiga som mot Pompey när de bara fick kryss mot skatorna.
  • Obafemi Martins spänst på 1-0-nicken är tv-historia.
  • Chelsea såg ruskigt starka ut. Känns som att det är klart redan nu att dem tar hem det.
  • Arsenal däremot såg bra ut i tio minuter. Sedan växte oron lavinartat.
  • Pompey hade det för tufft mot Chelski men nog syntes det att samarbetet Crouch-Defoe blir väldigt intressant i år!
  • Stoke torska. WBA torska. Hull... vann! En nykomling som höll klyschan vid liv i alla fall. Skillnad på motstånd i och för sig.
  • Varför spelade Bendtner från start när man hade Vela på bänken?
  • Fabio Capello på läktaren. Då är David James överlägset sämst på plan. Målvaktskrisen ett fortsatt faktum i England.
  • Däremot var Newcastles irländska målis Shay Given helt formidabel mot United! What a header!!!
  • Och Benitez fortsätter jaga Barry. Kanske är Villa-motorn det bästa komplementet till Gerrard?
  • ...och kommer Barry går Xabi Alonso. Enligt News of the World till Arsenal. Men den tidningens trovärdighet är sådär... Och jag hoppas de har fel.
  • Dean Ashton börja året som han slutade förra. Sänker han United ett par gånger även i år?
  • Boro slog Spurs. Underbart skönt.
  • Elmander spelade till och med halva andra halvlek. I den första var han mäktig. Och nätade i PL-debuten. Kul att se!

Premier League-tips 2008/09

1. Chelsea. Det svider så in i helvete. Men ryssens miljardklubb ser oerhört starka ut i år. Värvningen av Deco, efter att ha sett EM, är inte illa alls. Apropå EM var ju inte Ballack så tokig heller. Och med Lampard kvar i laget och John Terry likaså så är hjärtat intakt. Didier Drogba beslutade sig för att stanna i klubben, det var bra. Nu kommer han fokusera på att bli PL:s bäste. Scolari är en tränare med tur. Det kan räcka ganska långt. Det räcker till och med längst.


2. Liverpool. Jag hade så fel om Fernando Torres i fjol. Jag är den förste att erkänna det och Andréas den förste att påpeka det. Det känns som att Liverpool kan bjuda på finare fotboll i år också och inte den skogshuggarfotboll man visade upp i våras. Ser fram emot kombinationer mellan Keane och Torres. Samtidigt kan jag känna att de båda spelarna ofta gör samma typ av mål efter att ha tagit liknande löpningar. Spring och avsluta snabbt. Keane distinkt. Torres fantastiskt vackert. Försäljningen av Crouch kan dock vara värre än vad många tror. Oftast när det sket sig för Liverpool, det vill säga att när Gerrard hade en dålig dag, så var Benitez lösning allt som oftast att slänga in den långe gänglige hässleholmarn och förändra matchbilden. Ofta gav det utdelning. Annars kan jag bara säga att det kommer bli jobbigt för Anfield att se Steven Gerrards tårar när LFC får se sig passerade av Chelsea i sista omgången.


3. Manchester United. Inte så mycket att ha. Många säger att de gjorde vad som krävdes mot Pompey i Community Shield i helgen. Jag säger att det var den tråkigaste fotboll jag sett. Och då har jag ändå sett Ljungskile SK flera gånger den här säsongen. Äckligt att det räcker att spela som Liverpool i våras för att United ska snubbla hem sin första buckla. Jag hoppas att United inte vinner i år. Det är klart att de är med där uppe, med spelare som Anderson och Vidic. Men. Rooney kommer ha skadeproblem i år. Slaven Cronaldos glansdagar är över och han är mest sugen på sol och bad i Spanien. Jag tror till och med att han kommer få samma typ av magform som Ronaldinho innan säsongen är över. Rooney och Berbatov kommer bråka på en träning. Minst. Därför är det Tevez som står för baljorna på returer efter långskott av Scholes. För trots lagets bäste spelare den kommande säsongen - Anderson - så är den rödhårige lille britten som en gång fick äran att snudda Håkan Mild given i Fergusons lag. I alla fall för ofta. Neville kommer få spela lite för mycket i år och där någonstans ryker titeln för United. Neville är helt enkelt för dålig. Och Man är helt enkelt för mätta. För övrigt gillar jag att United värvat ett tvillingpar som heter Rafael och Fabio. Känns jävligt kinky. Undra jag vilka sidor Ferguson surfade hem dem på?


4. Arsenal. När Flamini lämnade var det som ett pungslag. När Hleb lämnade var det som ett pungslag till. På exakt samma ställe. Men inga pengar verkade ramla ur pungen och även om jag jublat högt åt värvningen av Nasri och myst som Dan Ekborg med en whiskey till det jag sett av Carlos Vela under försäsongen så känns det ändå tungt. Att tippa mitt älskade Gunners fyra är mer förhoppning än någonting annat. Jag vill så gärna att vi är med där uppe i år. Jag vill att vi spelar CL om ett år igen. Mycket hänger på att firma Toure-Gallas fortsätter fungera. Sen är Fabregas rätt viktig också... ähum... MEN. Vi behöver en defensiv mittfältare. Visst, Denilson är helt okej, men inte för ett storlag som Arsenal. Inte när Wenger själv sagt att det är det man velat ha sen Flamini försvann (vilket ju också Gilberto gjorde nu) och ändå inte lyckats. Kungens bror Yaya var på G ett tag men det verkar förbli en dröm. Adebayor är givetvis viktig där framme. Även om jag blev lite besviken på honom i somras då han verkade köra samma spel som "slaven".


5. Aston Villa. Nu behöver man inte längre bygga sitt spel på Mellbergs långbollar. Ge Ashley Young ytor på kanten i stället. Agbonlahor kommer stå för en jävla massa baljor den här säsongen. Och Steve Sidwell hamnade åter i ett lag där han kommer få speltid. Han är faktiskt en fantastisk mittfältare när han får ansvar. Och jag tror att just han kan hjälpa till att ta Villa till den här positionen. Jag tror på Birminghams bästa lag. Detta lilla skrälltips är min stolthet i årets tips.


6. Tottenham. Keane OCH Berbatov borta. Det ser rätt tunt ut i anfallet nu. Det gör inget. Man gör mycket mål i Premier Leauge ändå. Tyvärr släpper man in en del och närmar sig därför aldrig riktigt topp fyra. Bentley, Zokora, Lennon och Jenas att tillgå på mitten i all ära. Men Spurs har gjort en av de bästa värvningarna i världen i år: Luca Modric. Den lille teknikern och offensiva spelmotorn var som klippt och skuren för Arsenal. Därför känns det extra tungt att se honom i Tottenham. För att inte tala om EM:s kung Arsjavin som ju verkar vara riktigt nära en övergång. Modric och Arsjavin tillsammans? Oh. My. God. Vad ska Spurs hitta på i år?


7. Portsmouth. Pompey Pompey! Crouch och Defoe som anfallspar! Herregud! Hur giftigt är inte det? Redknapp må ha rikligt med ticks men där har han verkligen plockat in en jäkla förstärkning. Dessutom ett mittfält som luktar topplag med min favorit Niko Kranjcar bland andra. Och för att nämna några av de andra så skriver jag ner namn som Utaka och Diarra. David James i målet är också en viktig pjäs. Visst han är ojämn. Men han står vanligtvis för säsongens snyggaste tv-räddningar. En liten våt dröm förresten är att få se Nwankwo Kanu och Crouch som anfallspar samtidigt. Två ståtliga pjäser är annars Sol Campbell och Papa Bouba Diop. Frågan är om Campbell fortfarande är rätt man att leda ett mittförsvar?


8. Everton. Mittfältet är läckert på papperet. Tim Cahill, Steven Pienaar (som tyvärr missar början av säsongen pga en tå) och Andy van der Meyde (han måste väl ta sig ur frysboxen?) finns att tillgå. I anfallet har man tappat Andy Johnson men Yakubu lär scora en hel del. Och får dom till lånet av Vagner Love till slut så kan jag tänka mig att se Everton många gånger i vinter. Kuriosa där: Visste ni att det läckt ut en pornografisk video med Vagner Love och den brasilianska porraktrisen Pamela Butt på nätet? Love Butt liksom. Sluta googla nu! Gravesen har lämnat men hans tid var väl ändå över?


9. Blackburn. Inte nog med att man har Roque Santa Cruz. Nu har man också Julio Santa Cruz. Inte för att Julio får spela så mycket men nog är det häftigt. Rocky kommer fortsätta näta även i år och med Morten Gamst Pedersen på mitten tar man sig in på topp tio. Och gamle Benni finns ju där än. Inga imponerande värvningar egentligen. Snarare en tung förlust av Bentley.


10. Newcastle. En jävla gåta att ett lag med så duktiga spelare aldrig kan fungera som ett lag. Inte så konstigt med Kevin Keegan som manager. Å andra sidan har man i anfallet Owen, Smith, Viduka och Martins. Då måste man ju göra mål? Dock ser mitten lite före detta ut. Joey Barton och Damien Duff liksom. Ge er. Högerbacken Habib Beye är tydligen älskad av fansen - sånt gillar jag. Då måste han vara speciell. Coloccino från Deportivo La Coruna kan vara vad skatorna behövde för att få stabilitet i sin backlinje och därmed i övriga laget. Kanske är Colo nyckeln? Och om den nyckeln gör att spelet inte låser sig i år kan laget mycket väl ta sig upp en bra bit in på topp tio.


11. Bolton. En stor överraskning att laget hamnar så här högt upp i tabellen. Johan Elmander kommer dock tillföra mycket på och vid sidan av planen. Hans offervilja kommer smitta av sig i Premier League. Och det är med stor glädje jag ska följa Elmander denna säsong. Har jag sagt att jag tunnlat honom en gång i en match mellan Holmalund och TBIS P16-lag? Det har jag i alla fall. Först tunnlade jag honom. Sen slog jag en cross. Två minuter senare gjorde Elmander sitt fjärde mål. Sen drog jag hann i tröjan, gled med fem meter av bara farten och fick ett gult kort. Vore kul om det gick bra för Wanderers i år. Förväntningarna i fjol var kanske lite väl högt ställda.


12. West Ham. Hela Freddie-affären är skrattretande. Påminner om en t-shirt på H&M. Man kan använda den två gånger innan den är utsliten, blek och för liten. Det enda intressanta nyförvärvet i år är högerbacken/högeryttern Behrami från Lazio. Annars har det mest handlat om att ta hem unga billiga lirare och spara pengar. Anfallsparet Ashton-Bellamy ser riktigt elakt ut. Ska bli kul att se dem taggade mot exempelvis United och Liverpool.


13. Fulham. Nu då Roy! Andy Johnson är ju ett jävla fint nyförvärv. Likaså Bobby Zamora om man nu utgår från att det är Fulham det handlar om. Laget ser spännande ut. Och jag önskar Fredrik Stoor all lycka. Han måste ju bara få spela! Den lille ettrige David Healy är en joker. Det vet vi om. Fulham är inte med kring nedflyttningsstrecket i år.


14. Manchester City. Hamnar rätt långt ner faktiskt. Även om nu Micah Richards är rätt fantastisk. Men så här är det: Jag är övertygad om att Shinawatra lämnar City att sjunka som en sten innan säsongen är över. Även om man kan ta sig upp på övre halvan tack vare ett hängivet stöd från fansen och Michael Johnson. Om vi nu inte får honom till Arsenal snart då vill säga... Fortsätt kämpa Wenger! Det lilla jag såg av Jo i Moskva i CL i fjol var jävligt kul och vad Tal Ben Haim går för vet vi. Jo lär dock ha höga krav på sig som Citys dyraste värvning ever. Fixar han det i PL? Förra säsongens målspottare Benjani är skadad och var egentligen aldrig sugen på att gå till City. Hur är det med motivationen där? Sen får vi se hur länge Bojinov håller i år. Han kan ju faktiskt bli en positiv överraskning med sina jätteskott och Stoitchkov-liknande mål. Martin Petrov måste bli jämnare. Vissa matcher i fjol var han helt enastående, andra osynlig.


15. Middlesborough. Spelade inte Ravanelli där en gång? Just det! Det gjorde han! Nu har Team Boro en brasiliansk anfallsstjärna och kanske den bäste fotbollsspelare som spelat boll i Skåne - Afonso Alves. Vid sidan av Ghod naturligtvis. Men det tror jag du förstod Martin. Landslagsmeriterade Downing och Wheater har ett stort ansvar att bära.


16. Sunderland. Gör det igen Roy! Häng kvar! Och gör er av med Prica! Ashley Cole och Vargas är gamlingar som lämnar. Kanske har vi sett det sista av Cole nu? In kom Chimbonda och Diouf där den sistnämnde nog kan göra Sunderland till ett roligare lag. Men i motgång är han inget vidare. Det har han visat i Bolton allt för många gånger. Å andra sidan. Efter en utskällning av Keane lär han kunna skärpa till sig. Ska bli intressant att följa just personkemin mellan El-Hadji Diouf och Mr Keane. Nästan det mest intressanta över huvud taget med Sunderland.


17. West Bromwich. Enda nykomlingen som hänger kvar. Varför? Ingen aning. Men det känns som att WBA inte gör en Peking.




18. Stoke. Ricardo Fuller, the jamaican wave will score until they can't take it anymore. Men det räcker ju inte. Tyvärr Hugo. Staffordshires polkagrisrandiga stolthet är snart åter i Championship. Och det är väl det du vill Hugo? Egentligen? Det är ju det där spelet du älskar. Värvningen av Faye var dock en liten positiv överraskning. Jag håller en tumme för Stoke ändå. De blir en extra krydda i årets PL.


19. Wigan.
Jag gillar inte Wigan. Jag gillar över huvud taget inte lag som bänkar svenskar (grattis till danska guldet "Adde"!). Dessutom är Steve Bruce inte i närheten av Roy Keane.


20. Hull. Vad heter världens fetaste hockeyspelare? Svar: Brett Hull. Det är det enda jag kan om Hull. Och att man har en anfallare med det snyggaste namnet i hela Premier League: Marlon King.


Skytteligan

1. Fernando Torres - Liverpool.

2. Carlos Tevez - Manchester United.

3. Gabriel Agbonlahor - Aston Villa.


Årets tränare: Luiz Felipe Scolari - Chelsea.

Årets målvakt: Petr Cech - Chelsea.

Årets back: Kolo Toure - Arsenal.

Årets mittfältare: Steve Sidwell - Aston Villa.

Årets anfallare: Fernando Torres - Liverpool FC.



Kommentar: Som ni märker hade vi ingen tid på oss idag. Allt slängdes ihop på en kväll. Och jag var trött. Och vid lag tio någonstans hade jag fått i mig en G&T. Jag står för allt.


Apropå Jacob Hård

Kungen.

Jag skickade iväg ett sms idag. Jag skrev nåt i stil med att äntligen har OS börjat.
För nu har friidrotten börjat och därmed: Jacob Hård.
Sedan skickade jag det till några av mina sportintresserade vänner.

Fyra av svaren var exakt likadana. I dem stod det:

"Ja, det har väl deeet."

Bloggen öppnar härmed för hösten.

Semester

Jaha, då åker vi då.

Det har varit en händelserik sommar och sista arbetsdagen var idag.
Just nu är jag fri från bekymmer.
Jag börjar semestern med att hämta alla grejer som blev kvar hos
min ex girl friend.
Sen ska jag bli full på ett dansgolv i Örebro.
Jag är värd det.
Jag kan unna mig det.
Sen åker jag vidare.
Sen hamnar jag någon annanstans.
En sak är i alla fall säker.
Jacob Hård.
Är.
En.
Hjälte.



TACK ALLA VÄNNER FÖR ATT NI ANSTRÄNGDE ER I EN TID AV MOTGÅNG.
Det kommer jag inte att glömma.
Ska vi börja livet nu då?

EM-bloggen är här!

Jag vet att denna blogg varit död alldeles för länge. Och Peter Pommac och Henke Nelzon, jag tackar för ert stöd och er support. Men uttåget mot Liverpool var fruktansvärt och tog hårt.

Nu är hoppet i alla fall tillbaka. Nu är EM snart här. Nu börjar livet om!

Därför är en EM-blogg startad, och den kommer ta över allt bloggande från och med nu fram till EM:s slut. Därefter drar denna, jeppelarssons blogg, igång igen. Starkare och snyggare än någonsin. Jag lovar. Okej?

Till EM-bloggen: http://emkampen2008.blogg.se/

Obs! EM-bloggen är en multiwriter-blogg med mycket munhugg och action. Kommentarer är ett måste vid varje läsning. EMKAMPEN2008 är Ditt forum för ett debattrikt europamästerskap.

Don't miss it for the world.

Ses snart!

En sån tomhet.

image63

För alltid.

Det stod skrivet i stjärnorna
att Liverpool skulle besegra Arsenal. Tittade man riktigt noga kunde man se det, resultatet, nedkluddat på Torres, Gerrard, Fabregas och Flamini.

Och möjligtvis på Fröjdfeldt. Men dels är inte den svenske domaren någon stjärna och dels är inte det här en förlust vi kan skylla på Peter. Han gjorde en väldigt bra match.

För det är så här det är. Det har börjat sjunka in. Jag har börjat förstå att matchen vi just sett var den bästa och mest dramatiska fotbollsmatch som någonsin spelats mellan dessa lag. Kanske också en av de bästa och mest dramatiska som någonsin spelats på Anfield, i Champions League, i världen.

Jag vet inte. jag kan inte tänka klart just nu. Mitt känsloregister är fortfarande överhettat.

Matchen i korthet. Arsenal dominerar inledningsvis totalt, i 30 minuter, och visar upp den vackraste fotboll man kan skåda med ett fantastiskt passningsspel. Samtidigt får inte Liverpool in en enda passning - till och med Gerrard slår bort bollar(!) - och jag börjar tro att vi inte kan förlora. Fel. Jag börjar tro att vi kan vinna.

Men så nickar Hyypiä in en fantastisk nick på hörna - givetvis stolpe in - och Arsenal dör helt. Respiratorn heter Flamini. Flamini som på egen hand bemästrar både Mascherano och Gerrard och kanske den viktigaste spelaren i Arsenal för tillfället. Men Liverpool vore inte Liverpool om de inte hade små viktiga marginaler på sin sida. Flamini skadas. Flamini byts ut. Och Gilberto kommer in. Gilberto som är den i Arsenal, förutom Senderos, som inte passar in i det snabba spelet. Arsenal förlorar sin trygghet, Arsenal börjar stressa, Arsenal börjar passa fel. Och Liverpool börjar hitta rätt med allt. Det känns så tungt.

Och sen får Torres bollen. Han gör en usel match. Han är osynlig. Men Torres får bollen och gör ett av 2008:s snyggaste mål. Och från och med den stunden är han planbäst och helt sagolik.  

Arsenal gör två offensiva byten. På Theo Walcotts ryggtavla sitter en vev och precis innan han springer in på planen går Pat Rice fram och vevar den veven i bott tills det att han hör ett klick.

En stund senare gör Theo den mest fantastiska löpning med boll i fart - vilken fart! - som jag sett sedan Michael Owens mot Argentina i VM 1998. Han serverar Adebayor som har sin femtielfte chans och som äntligen målar.

2-2. Och Arsenal är i semifinal. Vi jublar, jag och Johan, så att det gör ont i halsen. Sen sätter vi jublet i halsen. Fröjdfeldt pekar på straffpunkten. Det ser ut som en klar straff och tomheten är kännbar. Vi kan höra hur magsäcken vrider sig. Det. Är. Inte. Sant.

"Gerrard missar inte", konstaterar vi och grämer oss över hur Babel rutinerat väntar med att falla först innanför straffområdet när man tydligt på reprisen ser hur han blir dragen i armen utanför straffområdet. Jämför det med när Hleb blev dragen i armen för sex dagar sedan. Det känns inte rättvist. Det känns tomt. Toure får dessutom ta varningen. Toure som inte ens snuddar Babel. Det är Fröjdfeldts enda osäkra ingripande i matchen. Och det är en typisk Liverpool-marginal. Vid exakt rätt tillfälle. Bäst när det gäller skrev Andréas. Det är sant. Det är så jävla sant. Tyvärr.

Att Babel sedan gör 4-2 är ett resultat av att Arsenal satsar allt på ett kort. Men trots tomheten - DET VAR EN HELT JÄVLA SUVERÄN FOTBOLLSMATCH. Den hade ALLT. Och det är en match vars dramatik inte kommer upprepas förrän EM drar igång. Inte för mig i alla fall. Inte för mitt känsloregister. Men i natt lägger jag mig för att sova med sorg.

Till sist: Var det någon mer än jag som reagerade på Lars Ohlys tapeter? Skitsamma. Känns tryggt att han håller på ett rött lag och att han verkar ha en stabil fru som sköter hemmet när han jobbar.  

Plats 1-3 + övriga tips (Allsvenskan)

1. Helsingborgs IF. Ghod. Och Bosse Nilsson. Förhållandet verkar vara som det en gång var mellan Henrik Larsson och Martin O'Neill, eller Henke och Alex Ferguson. Och när Ghod och tränaren förstår varandra, då väntar storverk. I år väntar inga runt-omkring-skandaler i HIF. I år går föreningen åt samma håll, med samma inställning och ledaren för truppen, en som alla har respekt för, är Sveriges mest framgångsrika fotbollsspelare genom tiderna. Fortfarande "better then ever". Med sig i anfallet har Henke Razak Omotoyssi, och under UEFA-cupen visade paret att de verkligen fattat tycke för varandra. Nu serveras även Henke av "Oxen" och Makondele är ofta delaktig i det offensiva och har lärt sig Henkes och Razaks löpningar. Sådant är viktigt. En annan viktig faktor är att Andreas Granqvist kom hem från Wigan för att fylla tomrummet efter Andreas Jacobsson som en trygg bjässe i det defensiva arbetet. Med sig har han Adama Tamboura på vänsterbacken som slog igenom ordentligt i höstas och Martins evige favorit Erik Wahlstedt på andra kanten. Bakom sig har Granqvist mycket rutinerade Daniel Andersson som visade storform i Europaspelet och att han trots sin ålder (35) fortfarande har mycket kvar att ge. Mittfältet är bra på en jämnbra nivå med spelare som Arsenal-skolade Olafur Skulason, offensive och duktige framspelaren Rene Makondele (som kan fungera i anfallet också) samt kantspringaren och evighetsmaskinen Christoffer Andersson. Minus för de blivande mästarna är att truppen på sina håll är aningen tunn. Dock är det ett välkänt faktum att alla höjer sig i blotta närvaron av en Ghod. Till exempel kanske möjligtvis måhända en 19-årig Denilson. Ghuldet hamnar i Skåne i höst!


2. IFK Göteborg. Tänk om. Tänk om Blåvitt hade anfallare av rang. Då hade de faktiskt kunna ta sig till Champions League i sommar. Men de kommer försöka. Och de kommer med ett hängivet kollektivt forcerande försöka ordentligt. Niclas Alexandersson vill givetvis ut en vända till i Europa och Håkan Mild lär knappast sänka några förväntningar. Det tuffa matchandet fixar IFK i alla fall galant med en av de bredaste och starkaste trupperna i allsvenskan. Dessutom är ynglingarna från i fjol ett år äldre och man har gjort sig av med orosmoment som Andres Vasquez. Målvaktsfrågan är lite svävande, hur bra är dansken Kim Christensen egentligen? Och är unge Erik Dahlin redo om Kim inte håller? IFK får nog köra på den säkra sidan och täppa till med sin täta backlinje med Ragnar Sigurdsson, Mattias Bjärsmyr, anfallsvillige Hjalmar Jonsson och högerbacken Adam Johansson. Adam som just nu tyvärr är skadad vilket jag hoppas löser sig snabbt då han och Niclas Alexandersson annars är en attraktion längs med högerkanten. Nu blir det i stället just Niclas som tar hand om högerbacken till en början. Mittfältet är tungt att möta med Gustav Svensson och en av mina absoluta favoriter Thomas Olsson. Jag hoppas verkligen att man hittar en plats för Eldin Karisik. Hans inhopp på försäsongen har varit en injektion i IFK i jämförelse med en lite sävlig och oinspirerad Tobias Hysén - som för övrigt är sjukt överskattad. I anfallet då, som jag inledningsvis klagade på, har vi Pontus Wernbloom som naturligtvis är mycket duktig, stark och teknisk, men som jag ändå inte vant mig vid som en naturlig målskytt. Jonas Wallerstedt är en duktig target player, stark, ettrig och bra på huvudet. Alternativen är Mathias Ranegie, senast man mätte honom var han 196 cm men nu tror man har växt ytterligare, som inte haft lika lätt på allsvensk nivå som i division 2 och nyförvärvet från di gule Daniel Alexandersson. Undra jag om det inte kan tänkas bli en brödraeffekt i ett redan starkt kollektiv. IFK är helt klart med och krigar mot guldet och 90-talets vinnarmentalitet är tillbaka. Firma Rehn och Olsson har en stor del i det.


3. AIK. Med argentinarna Ivan Obolo och Lucas Valdemarin fick AIK det lyft man behövde i fjol efter det att Wilton Figureido dragit. Båda två har en sällsynt förmåga att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle och Obolo, som ju är fruktansvärt stark på huvudet, kommer bli livsfarlig på inläggen från AIK:s duktiga kantspringare. Jag tror mycket av AIK:s anfallsspel i år kommer starta från Dulee Johnson och från honom fördelas bollarna ut på kanterna till Kenny Pavey och Bojan Djordjic. Och blir dom trötta på allt spring så är som alltid en frustande Mats Rubarth sugen på att springa ner vilken jävla ytterback som helst. Jorge och Jorge (Anchen och Ortiz) kommer även de vara alternativ på kanterna där den sistnämnde även fungerar i mitten. Men i mittmitten så kommer Daniel Tjärnström och Dulee regera, tråkigt nog med Khari Stephenson som förste alternativ. Khari behöver höja sig men hur när han inte kommer få tillräckligt med speltid? I försvaret domderar Nils-Eric Johansson med sin brittiska spelstil och han har trygga spelare runt omkring sig i backlinjen. Frågetecknet i AIK är Daniel Öhrlund. Målisen tippades av mig högt i fjol men under den särskilda lupp som då givetvis följde så upptäcktes flera brister, bland annat att han till och med är sämre på fötterna än Andreas Isaksson. Plus för att han är reaktionssnabb. Under Rickard Norling kommer AIK vara stabila i år, samtidigt som de kommer vara oerhört beroende av att Dulee håller i ratten på ett icke ifrågasättande vis. Dessutom är det svårt att veta vad som kommer hända med den sydamerikanska maffian i Solnaklubben. Sådana detaljer gör att jag inte vågar tippa AIK högre.


Årets målvakt: Daniel Andersson, Helsingborgs IF

Årets back: Markus Johannesson, Djurgårdens IF

Årets mittfältare: Louay Chanko, Hammarby IF

Årets anfallare: Henrik Larsson, Helsingborgs IF

Årets tränare: Bosse Nilsson, Helsingborgs IF

Skytteligavinnare

1. Ivan Obolo, AIK

2. Razak Omotoyossi, Helsingborgs IF
3. Paulinho, Hammarby IF


Assistkung
1. Henrik Larsson

2. Bojan Djordjic


Den allsvenska tabellen vid EM-uppehållet

1. IFK Göteborg

2. Hammarby IF

3. Kalmar FF

4. Helsingborg IF

5. AIK

6. IFK Norrköping

7. Malmö FF

8. Trelleborgs FF

9. IF Elfsborg

10. Gefle IF

11. Djurgårdens IF

12. Halmstad BK

13. Ljungskile SK

14. GIF Sundsvall

15. Örebro SK

16. GAIS

Fem spelare som byter klubb under sommaruppehållet

Cesar Santin

Behrang Safari

Andreas Kristoffersson

Johan Oremo

Thiago Qurinio da Silva



Bästa stockholmslaget

AIK

Bäst i väst

IFK Göteborg

Bästa Skånelaget

Helsingborgs IF

Bästa lag av de övriga

Kalmar FF


Busligan

Ljungskile SK


Fair play

Helsingborgs IF
 


Plats 4-6 (Allsvenskan)

4. Kalmar FF. Det är ingen hemlighet att Cesar Santin förmodligen lämnar Småland till sommaren. Just att han var så bra och effektiv när Ari drog var det som gjorde att Kalmar kom tvåa i fjol. Nu känns det betydligt tunnare med en ung Elmare (David) längst fram. De nya brasilianarna Sobralense och Sacramento bänkades till en början i Supercup-finalen och de känns ytterst oprövade. Dock är den riktigt snabbe Abiola Dauda intressant (han jagades bland annat av 8 allsvenska klubbar!) och han kan kanske vara det offensiva vapen KFF behöver om/när Santin försvinner. Mittfältet i Kalmar är rolig läsning. Dels Henrik Rydström som med sin käft inte bara kommer bemästra mediasverige i år utan även kriget om mittfälten. Patrik Ingelsten och Viktor och Rasmus Elm är härligt passningsskickliga spelare som kommer hålla uppe bolltempot. Försvaret är den svagaste delen i laget där Patrik Rosengren är A och O. Och Ö också för den delen. Stark defensiv och många offensivt duktiga spelare är som vanligt Kalmars melodi. Dock vittnade matchen mot Blåvitt om en hel del svagheter, vilka då undrar ni? Ja, att man förlorade med 3-0 mot ett lag som inte direkt har världens bästa anfallare är svar nog. Kalmar kan bättre, men det är upp till bevis om man vill vara ett topplag även i år. Det handlar om inställning. Fixar Nanne det?


5. Djurgården IF. DIF har en finsk giftig "femma" med Toni Kuivasto, Aki Riihilati och Daniel Sjölund. Krydda det med brassarna Enrico och Quirino, Mattias Jonsson och Markus Johansson och Djurgården ser ut att vara en klar utmanare till guldet i år. Ja just det, världens längsta utkast står målisen Pa Dembo Touray för. Men Jones Kusi Asare är den snabbe som ska springa ifatt de där kasten. Frågan är om han får speltid. Qurinio har ju faktiskt känn på skytteligatoppen i år. Fler namnkunniga spelare finns i DIF men det blir löjligt att räkna upp allihop. Vad vi kan konstatera är att Djurgården har kända spelare, men hur fungerar de som lag nu för tiden? Spelarna är ojämna i hur duktiga de är - vissa väldigt bra, andra väldigt medelmåttiga - de har problem att vara ett spelförande lag mot sämre motstånd (idel förluster mot BP och slog inte GAIS i fjol) och i år testas lagandan och orken ännu mer i och med Europa-spel. Sjölund är dessutom borta i början av säsongen. Djurgården är ett topplag men i år är det för tajt för att de ska ha i topptrion att göra. Dessutom har DIF redan vunnit sin beskärda del av SM-guld under 2000-talet. En indirekt mättnadskänsla i föreningen kanske?


6. Hammarby IF. Vem i helvete är Freddy Söderberg??? Jo, det är Bajens tredje och sista anfallare i deras 25-mannatrupp. Charlie Davies - som misslyckades kapitalt i fjol men som kommer lyckas bättre i år - och en av allsvenskans bästa lirare Paulinho är de två andra. Vad sysslar dom med? Visst, dom kan använda Sebastian Castro-Tello på topp och i viss mån även Petter Andersson. Men minst en riktig anfallare till behövs. Anfallare är skadebenägnare då de oftast kommer i kontakt med råskinn i backlinjer. Petter och Castro behövs på mitten nu när Eguren dragit till Spanien. Syrianen Suleyman Sleyman återfinns i backlinjen men han får dra ett hårt lass själv. Jag menar, Kleeeeeeeeeeeeeeeeeeeber Saaaaaarenpääääääää, det var längesen han var landslagsaktuell om man säger så. En av de bästa spelarna i HIF återfinns på mitten och heter Louay Chanko, kallas för "Lolo", och är även han syrian. Känns som att Bajen har Södertälje som upptagningsområde och det är inte helt fel med tanke på vilka talanger som kommer där ifrån. Syrianska och Assyriska och för all del även Södertälje FF lär ha flera oslipade diamanter. Erkan Zengin är en skön kille från förorten (FITTJA!!!) som har mycket hjärta och som gjort en hel del U21-landskamper - det känns som att Erkan fortfarande väntar på sitt stora genombrott. På mitten hoppas jag också att ett av Sveriges största framtidslöften, Simon Helg (18 bast), får en ordentlig chans i år. Det är alltid kul med nya unga spelare och Bajens satsning på HTFF och scouter över hela Sverige bergar för en spännande framtid. Men nu gäller det i år. Hammarby behöver bli starkare 2008 om man ska komma högre än sexa, i fjol förlorade man tre av fyra Sthlmsderbyn och det är knappast söderkisarna nöjda med. Skärpning där och att alla jobbar för alla och den nye målisen Rami Shaaban (inte helt okänd va?) och det starka mittfältet kan leda Bajen till nya höjder. Inte bara söders.


Plats 7-8 (Allsvenskan)

7. Malmö FF. Junior drog och i år blir det Jonatan Johansson och Niklas Skoog på topp. Jag tror det bara är bra. Jag är ganska säker på att Ola Toivonen kommer ligga på en offensiv position bakom anfallarna och Ola kommer vara en bidragande orsak till att MFF går bra i vår under Rolles ledning. Sen drar Ola. Ola ska bli utlandsproffs. På mitten har man ett okej nyförvärv i den ojämne Jeffrey Aubynn på ena kanten, lagkaptenen Daniel Andersson i mittenmitten och sen... sen är det svårt. Håller Babis Stefanidis eller får han stå åt sidan för Guillermo Molins? Ola tar väl den offensiva rollen i sådana fall, för inte är väl Labinot Harbuzi ordinarie i vår? Malmös farlighet på kanterna startar redan längst bak med Behrang Safari men frågan är hur länge han blir kvar. Jag tror han drar. Jag tror Behrang ska bli utlandsproffs. Och jag tror inte att pengakåta MFF har nåt emot att tjäna några millar på Ola och Safari i sommar. Det känns som att pengar är viktigare än ett SM-guld. Och det känns som att en ny arena är viktigare än nya spelare. Sen är det ju inte bara Safari som är en bra ytterback förresten. Dansken Ulrich Vinzents är en jäkligt däjlig tvåvägsback på högersidan. Mittbacksparet med rutinerade Anders Andersson och skönt ödmjuke Jimmy Dixon känns okej och Jonas Sandqvist i målet är en av allsvenskans bästa burväktare. Himmelsblå har många unga spännande spelare från Skåne och förhoppningsvis dyker det upp nån ny stjärna under året. Kanske blir det Agon Mehmeti som gjorde ofattbara 43 mål på 45 matcher i juniorlaget i fjol. Å andra sidan är anfallet tufft att slå sig in i. Det står en två meter bred röv i vägen till att börja med. Och sen kan ju den där Edward Ofere faktiskt vakna till på riktigt i år.


8. IF Elfsborg. Vi är inne på topp åtta och det känns som att spela bingo. Det är riktigt svårt att förutse härifrån. Men di gule har jag ingen vidare känsla för i år. Joakim Sjöhage platsade inte i Elfsborg, drog till Brann, platsade inte där heller, och fick komma tillbaka till Elfsborg när James Keene och Fredrik Berglund är skadade. Unge Denni Avdic är ett alternativ i anfallet som tur är. Men mer i anfallet har dom inte boråsarna. Som tur är har de en bra defensiv, Teddy Lucic och Andreas Augustsson är ett bra mittlås i backlinjen och så länge Jari Ilola tar det defensiva ansvaret på mittfältet så kan Anders Svensson sköta allt det andra framåt. Och det behövs. Anders Svensson kommer få ta ett större ansvar än någonsin i Elfsborg i år, frågan är dock om han pallar det. För nog kommer EM finnas i huvudet hos 31-åringen, det kan ju faktiskt bli hans sista stora mästerskap, och nu har folk utanför Borås för första gången på länge positiva förväntningar på honom. Johan Wiland är en duktig målvakt också, det ska sägas, och han lär också få åka till alpländerna i juni. Elfsborgs trupp är annars, på grund av långtidsskadorna och Daniel Alexanderssons och Mathias Svenssons hejdå, den tunnaste på flera år och fler skador i det här läget så har man en riktigt tung uppgift i vår. Vad jag hoppas är att Daniel Nordmark får chansen i år, nu när han är uppflyttad. Jag har sett honom spela en enda gång, då mot ett division 4-lag, men han var så oerhört individuellt överlägsen då så jag skulle verkligen vilja se hur han klarar av allsvenskan.