jeppelarssons

anteckningar till självbiografin

En sån tomhet.

För alltid.

Det stod skrivet i stjärnorna att Liverpool skulle besegra Arsenal. Tittade man riktigt noga kunde man se det, resultatet, nedkluddat på Torres, Gerrard, Fabregas och Flamini.

Och möjligtvis på Fröjdfeldt. Men dels är inte den svenske domaren någon stjärna och dels är inte det här en förlust vi kan skylla på Peter. Han gjorde en väldigt bra match.

För det är så här det är. Det har börjat sjunka in. Jag har börjat förstå att matchen vi just sett var den bästa och mest dramatiska fotbollsmatch som någonsin spelats mellan dessa lag. Kanske också en av de bästa och mest dramatiska som någonsin spelats på Anfield, i Champions League, i världen.

Jag vet inte. jag kan inte tänka klart just nu. Mitt känsloregister är fortfarande överhettat.

Matchen i korthet. Arsenal dominerar inledningsvis totalt, i 30 minuter, och visar upp den vackraste fotboll man kan skåda med ett fantastiskt passningsspel. Samtidigt får inte Liverpool in en enda passning - till och med Gerrard slår bort bollar(!) - och jag börjar tro att vi inte kan förlora. Fel. Jag börjar tro att vi kan vinna.

Men så nickar Hyypiä in en fantastisk nick på hörna - givetvis stolpe in - och Arsenal dör helt. Respiratorn heter Flamini. Flamini som på egen hand bemästrar både Mascherano och Gerrard och kanske den viktigaste spelaren i Arsenal för tillfället. Men Liverpool vore inte Liverpool om de inte hade små viktiga marginaler på sin sida. Flamini skadas. Flamini byts ut. Och Gilberto kommer in. Gilberto som är den i Arsenal, förutom Senderos, som inte passar in i det snabba spelet. Arsenal förlorar sin trygghet, Arsenal börjar stressa, Arsenal börjar passa fel. Och Liverpool börjar hitta rätt med allt. Det känns så tungt.

Och sen får Torres bollen. Han gör en usel match. Han är osynlig. Men Torres får bollen och gör ett av 2008:s snyggaste mål. Och från och med den stunden är han planbäst och helt sagolik.  

Arsenal gör två offensiva byten. På Theo Walcotts ryggtavla sitter en vev och precis innan han springer in på planen går Pat Rice fram och vevar den veven i bott tills det att han hör ett klick.

En stund senare gör Theo den mest fantastiska löpning med boll i fart - vilken fart! - som jag sett sedan Michael Owens mot Argentina i VM 1998. Han serverar Adebayor som har sin femtielfte chans och som äntligen målar.

2-2. Och Arsenal är i semifinal. Vi jublar, jag och Johan, så att det gör ont i halsen. Sen sätter vi jublet i halsen. Fröjdfeldt pekar på straffpunkten. Det ser ut som en klar straff och tomheten är kännbar. Vi kan höra hur magsäcken vrider sig. Det. Är. Inte. Sant.

"Gerrard missar inte", konstaterar vi och grämer oss över hur Babel rutinerat väntar med att falla först innanför straffområdet när man tydligt på reprisen ser hur han blir dragen i armen utanför straffområdet. Jämför det med när Hleb blev dragen i armen för sex dagar sedan. Det känns inte rättvist. Det känns tomt. Toure får dessutom ta varningen. Toure som inte ens snuddar Babel. Det är Fröjdfeldts enda osäkra ingripande i matchen. Och det är en typisk Liverpool-marginal. Vid exakt rätt tillfälle. Bäst när det gäller skrev Andréas. Det är sant. Det är så jävla sant. Tyvärr.

Att Babel sedan gör 4-2 är ett resultat av att Arsenal satsar allt på ett kort. Men trots tomheten - DET VAR EN HELT JÄVLA SUVERÄN FOTBOLLSMATCH. Den hade ALLT. Och det är en match vars dramatik inte kommer upprepas förrän EM drar igång. Inte för mig i alla fall. Inte för mitt känsloregister. Men i natt lägger jag mig för att sova med sorg.

Till sist: Var det någon mer än jag som reagerade på Lars Ohlys tapeter? Skitsamma. Känns tryggt att han håller på ett rött lag och att han verkar ha en stabil fru som sköter hemmet när han jobbar.  

De gånger jag sett Gilberto i år har han inte klarat av att spela one-touch på samma sätt som Flamini. Det blev mycket sämre spel på Arsenals mittfält. Självklart hade det också att göra med att Gerrard och Mascherano kom igång på ett helt fantastiskt sätt. Men jag är inte säker på att Gilberto borde spela i Brasiliens landslag.

Jag tycker Fabregas var sagolik första 30 men sen glimrar han bara till stundtals. Men han hittar heller inga kombinationer med Gilberto som med Flamini. Cesc är en passningsspelare och tar inte spelarna runt omkring rätt löpningar så blir inte Cesc lika bra. Men när det funkar, som första 30, ser det ut som ett power play i ishockey.

Sen jag såg banderollen igår och som du uppenbarligen läst på, vad betyder "Scousers"?

Den vackra fotbollen segrade verkligen, det var två fantastiska lag där Arsenal hade första 30 och Liverpool resterande 60. Manchester United har en del att bevisa ikväll.

Jesper Larsson vs Dunga. Underbart.
Håller man på Liverpool vet man vad Scousers är. Fast det borde man även göra om man håller på Arsenal.
Ewa gjorde ett kanonbra reportage om Scousers under praktiken.

Sedan tycker jag inte att Manchester United har ett skit att bevisa i jämförelse med Arsenal.
Det går inte att jämföra Sir Alex resultat med Arsenes.

Fabrgas lysande. Var det han som framstod som en junior när Babel satte fart?

Wenger valde Eboue framför Walcott i den här viktiga matchen. Att därför förknippa Arsenal med vackert är förvirrande.

Det känns som du inte läst mitt inlägg. Fabregas var sagolik första 30 och sen glimrar han till stundtals skrev jag. Men sen syns det hur beroende han är av bra spelare runt omkring.

Gilberto Silva sågas i dag i samtliga forum med arsenal-anknytning jag läst i och man är eniga om att brassen har för dåligt tempo. Jag är med andra ord inte ensam om att tycka det.

Sen missuppfattar du. Vad jag menade var att Man Utd måste ha en del att komma med om matchen mot Roma ska bli lika underhållande som gårdagens. Typ 7-1 igen kanske? ; )

Eboue var inte bra men att kunna slänga in Walcott visade sig ju vara genialiskt i det läget då han gör matchens prestation och får fyra giganter i Liverpool att se ut som sirap. Eboue är som gammal back mer defensiv än Walcott och eftersom man spelade på bortaplan så tycker jag nog inte att det var ett felaktigt beslut.

Nä, med facit hand var det klokt att välja Eboue framför Walcott.

Scousers rules the world!

Tro det eller ej men jag lider med er en dag som denna. Jag hoppades verkligen på Ars i den här. Kanske främst för att jag inte är kapabel att hålla på Pool i en en endaste liten sekund men också för att det skulle fortsätta att hålla fokus från ligan för er.

Såg en sammanställning i bladet eller spessen eller dn eller vart jag kan ha surfat in. Det handlade om Wengers Europafacit sen han kom till klubben. Har ni verkligen aldrig vunnit någonting i Europa på tio år? Aldrig CL, aldrig Uefa. Aldrig någonting. Känns som en klubb som gjort det. Men då är ni ju lite som West Ham nästan ju?

Tror för övrigt att det är svårt att säga att någon av spelarna på planen
inte presterar när det gäller stora scenen. Detta är en kvartsfinal i "the fucking champions leauge" som någon sa en gång. Det går snabbt då, det smäller då. Slutgiltligen: Det borde förbjudas inhemska möten så här tidigt i CL.

Jag reagerade på tapeterna... Jag vet inte om det stämmer. Men jag har hört att det ska vara typiskt för Liverpoolanhängare att ha gräsliga tapeter.

Lars Ohly håller på ett blått lag också.

Ja det var en tung vecka i Arsenalland... Men jag kan tänka mig en tung vecka i Man U land nu så... jag ska inte skryta än. Arsenal spelade dock fruktansvärt bra mot Reading.... alltid ngt.

skriv ett nytt inlägg nu då så man slipper se den där jävla arsenalbilden det första man ser varenda dag...

Matchen symboliserade i mycket Arsenals säsong. De spelar fint, dominerar i stort sätt alla matcher men orkar inte ända fram. Wenger är en utmärkt lagbyggare , men ibland allt för naiv när det gäller att lägga för stort ansvar på ett fåtal unga spelare. Han kanske måste återgå till att spendera stora pengar som han gjorde innan bygget av nya arenan.