Mr Martini & the Joker Smoker
Jag hade inte träffat tävlingsmänniskor innan jag kom till Ljungskile. Jag hade verkligen ingen aning om hur det kunde vara. Inte förrän Mr Martini slängde sig ner på knä, vevade innebandyklubban i väggen, och skrek rakt ut. Och inte heller förrän jag träffade den största retstickan i världen, Jokern, som kan prata om sina egna lyckosamma vinster oavbrutet i veckor - och gå över lik tills han hittat varje persons akilleshäl.
Men hur mycket jag än försöker och vill, så kan jag inte motstå det faktum att det är jävligt roligt. Töntigt och omoget, naturligtvis, men jävligt roligt. Tävla med Mr Martini och Jokern är kul - även de gånger det går till överdrift. Nja, nästan alla de gångerna i alla fall.
Under det första året på Ljungskile folkhögskola har jag fått se mörka sidor. Men det behöver man för att se de ljusa. "Så att du kan bo i din lilla rosa bubbla", som Jokern förmodligen sagt.
Det här är en hyllning till de två största stjärnorna på Ljungskile folkhögskola. De har aldrig, verkligen aldrig, haft fel. Framför allt inte när de tycker olika.
Tack för ett jävligt sjukt år!
The Joker Smoker
and Mr Martini
Men hur mycket jag än försöker och vill, så kan jag inte motstå det faktum att det är jävligt roligt. Töntigt och omoget, naturligtvis, men jävligt roligt. Tävla med Mr Martini och Jokern är kul - även de gånger det går till överdrift. Nja, nästan alla de gångerna i alla fall.
Under det första året på Ljungskile folkhögskola har jag fått se mörka sidor. Men det behöver man för att se de ljusa. "Så att du kan bo i din lilla rosa bubbla", som Jokern förmodligen sagt.
Det här är en hyllning till de två största stjärnorna på Ljungskile folkhögskola. De har aldrig, verkligen aldrig, haft fel. Framför allt inte när de tycker olika.
Tack för ett jävligt sjukt år!
The Joker Smoker
and Mr Martini
Eurovision Racism Contest?
Svenska medier idag. Och stora delar av svenska folkets sätt att uttrycka sig idag. Det får mig att må illa. Jag vet inte om det beror på att folk är fruktansvärt dåliga förlorare - vilket jag i detta fall hoppas - eller om det handlar om en bubblande smygrasism som ligger och lurar - vilket jag inte hoppas. Troligtvis är det en kombination. Tyvärr.
Överallt i kvällstidningar läser man idag om hur orättvist det är att öststaterna är så många och att de bara röstar på varandra, grannländer emellan. Det nämns visserligen att de nordiska länderna gjorde samma sak, vilket var väldigt tydligt. Men på det stora hela är det ändå så att vi svenskar idag (och en del andra länder i västvärlden) skyller på tävlingsreglerna och - och här kommer det riktigt märkliga - på att öststaterna är för många och att de (här kommer det en gång till) bara röstar på varandra.
Sverige gav Finlands Evanescence-kopior en obefogad 12:a. Tian gav vi till - ja just det - Serbien. En hint om att det faktiskt var en bra låt som vann? Själv gillade jag Serbien. Men jag la min röst på Frankrikes lite småpunkiga bidrag. Ukrainas lär vi höra i varenda öltält i sommar. Sverige fick poäng av Andorra och England. Och sen endast de nordiska länderna. En hint om att vårt bidrag var rätt dåligt? Serbien fick poäng av nästan samtliga. Redan där någonstans borde man förkasta teorin om att vi gnäller för att vi är dåliga förlorare. Och i stället fokusera på det viktiga. (Det som faktiskt blivit seriöst trots ett evenemang man på något sätt måste se som en kul och förbrödrande show.) Nämligen att vi resonerar som att vi är överlägsna "östeuropa". Som att vi är bättre för att vi hör till "väst".
För att sammanfatta kritiken kan vi använda Bert Karlsson och Christer Björkman som exempel. I tidningarna idag kan man läsa hur de vill att man gör om reglerna, och liksom delar in deltagarländerna i landskapsliknande ting. För som det är nu kan det ju inte vara. Som det är nu kan ju inte Sverige vinna. Och öststaterna kommer vinna hela tiden trots att dom - och det hör ni väl - har jättedåliga bidrag. Här vill jag ta upp några punkter.
1. Var går gränsen öst-väst? Vid allt som inte är ett "klassiskt schlagerland"? Är vi så rädda för förändring? För andra kulturer? För andra smaker? Jag vill veta vad kvällsmedia tycker är östeuropa. Var går gränsen?
2. Kan det inte vara så enkelt att man har en annorlunda smak i dessa "nya schlagerländer". Vi svenskar gav ju Serbien en tia, så det behöver inte vara så, men ändå - frågan bör ställas. Och ärligt talat, finns det inte något - i alla fall något litet - att glädjas åt i att se forna Jugoslavien dränka varandra i poäng?
3. The Arks låt var inte bra när den vann i Sverige och den var inte bra igår - den är - mer eller mindre en cover på Edison Lighthouse "Love grows". The Ark som band däremot är fantastiskt - men det är svårt för andra länder att ha en uppfattning om det då de inte matats med Ola Salo och kompani sedan -99. Det måste vi förstå.
4. Vann inte Lordi i fjol? Från Finland liksom. Men det ligger ju öster om Sverige.
5. Det här är en show, en kul grej och vi svenskar har haft många framgångar i ESC. Melodifestivalen är något kul att samlas kring några helger om året och sen kan man väl titta på ESC om man vill, skratta åt bidrag, och ha roligt. Det är väl det det handlar om? Men enligt kvällstidningarna vill vi "lägga ner skiten", vi "rasar" och kallar The Ark för "fiasko". Har vi verkligen inget bättre för oss?
Vinnarlåten spelade varken på sex, komedi eller gigantiska trummor. Det var bara en bra låt. Tvåan Ukraina var bara kaos, men oerhört rolig och galen. Femman Bulgarien däremot, med Emir Kostadinov-look a liken på gigantisk trumma, fick mig att skratta oerhört mycket. I andra länder gillade man det på riktigt. Det är olika smaker och olika kulturer och ibland svårt att förstå. Men det är så det ska vara.
Överallt i kvällstidningar läser man idag om hur orättvist det är att öststaterna är så många och att de bara röstar på varandra, grannländer emellan. Det nämns visserligen att de nordiska länderna gjorde samma sak, vilket var väldigt tydligt. Men på det stora hela är det ändå så att vi svenskar idag (och en del andra länder i västvärlden) skyller på tävlingsreglerna och - och här kommer det riktigt märkliga - på att öststaterna är för många och att de (här kommer det en gång till) bara röstar på varandra.
Sverige gav Finlands Evanescence-kopior en obefogad 12:a. Tian gav vi till - ja just det - Serbien. En hint om att det faktiskt var en bra låt som vann? Själv gillade jag Serbien. Men jag la min röst på Frankrikes lite småpunkiga bidrag. Ukrainas lär vi höra i varenda öltält i sommar. Sverige fick poäng av Andorra och England. Och sen endast de nordiska länderna. En hint om att vårt bidrag var rätt dåligt? Serbien fick poäng av nästan samtliga. Redan där någonstans borde man förkasta teorin om att vi gnäller för att vi är dåliga förlorare. Och i stället fokusera på det viktiga. (Det som faktiskt blivit seriöst trots ett evenemang man på något sätt måste se som en kul och förbrödrande show.) Nämligen att vi resonerar som att vi är överlägsna "östeuropa". Som att vi är bättre för att vi hör till "väst".
För att sammanfatta kritiken kan vi använda Bert Karlsson och Christer Björkman som exempel. I tidningarna idag kan man läsa hur de vill att man gör om reglerna, och liksom delar in deltagarländerna i landskapsliknande ting. För som det är nu kan det ju inte vara. Som det är nu kan ju inte Sverige vinna. Och öststaterna kommer vinna hela tiden trots att dom - och det hör ni väl - har jättedåliga bidrag. Här vill jag ta upp några punkter.
1. Var går gränsen öst-väst? Vid allt som inte är ett "klassiskt schlagerland"? Är vi så rädda för förändring? För andra kulturer? För andra smaker? Jag vill veta vad kvällsmedia tycker är östeuropa. Var går gränsen?
2. Kan det inte vara så enkelt att man har en annorlunda smak i dessa "nya schlagerländer". Vi svenskar gav ju Serbien en tia, så det behöver inte vara så, men ändå - frågan bör ställas. Och ärligt talat, finns det inte något - i alla fall något litet - att glädjas åt i att se forna Jugoslavien dränka varandra i poäng?
3. The Arks låt var inte bra när den vann i Sverige och den var inte bra igår - den är - mer eller mindre en cover på Edison Lighthouse "Love grows". The Ark som band däremot är fantastiskt - men det är svårt för andra länder att ha en uppfattning om det då de inte matats med Ola Salo och kompani sedan -99. Det måste vi förstå.
4. Vann inte Lordi i fjol? Från Finland liksom. Men det ligger ju öster om Sverige.
5. Det här är en show, en kul grej och vi svenskar har haft många framgångar i ESC. Melodifestivalen är något kul att samlas kring några helger om året och sen kan man väl titta på ESC om man vill, skratta åt bidrag, och ha roligt. Det är väl det det handlar om? Men enligt kvällstidningarna vill vi "lägga ner skiten", vi "rasar" och kallar The Ark för "fiasko". Har vi verkligen inget bättre för oss?
Vinnarlåten spelade varken på sex, komedi eller gigantiska trummor. Det var bara en bra låt. Tvåan Ukraina var bara kaos, men oerhört rolig och galen. Femman Bulgarien däremot, med Emir Kostadinov-look a liken på gigantisk trumma, fick mig att skratta oerhört mycket. I andra länder gillade man det på riktigt. Det är olika smaker och olika kulturer och ibland svårt att förstå. Men det är så det ska vara.
Amsterdam - Sammanfattningen
Hej kära vänner,
jag tänker sammanfatta min vistelse i Amsterdam genom att ställa följande fråga:
Hur kul är det att bli full när man börjar tända eld på sina kompisar?
Svaret: Man lipar och snorar ner en armlängd på en brun manchesterkavaj.
Tack för en jävligt märklig men underhållande resa.
Tillbaka i verkligheten
/ eder Jesper
jag tänker sammanfatta min vistelse i Amsterdam genom att ställa följande fråga:
Hur kul är det att bli full när man börjar tända eld på sina kompisar?
Svaret: Man lipar och snorar ner en armlängd på en brun manchesterkavaj.
Tack för en jävligt märklig men underhållande resa.
Tillbaka i verkligheten
/ eder Jesper